the wind in my hair fled through night's air

OBS varning för farligt bra musik
Upphittat

För någon vecka sedan annonserade jag ut på Facebook att jag var i desperat behov av ny musik i mitt liv, och bad folk länka någonting som man bara inte fick missa. Sen skulle jag då ta till mig av tipsen och lyssna på ett nytt album om dagen i en månad.
Jag vet inte riktigt hur det har gått med det. En del dagar har jag lyssnat på två eller tre album. En del dagar ingenting alls. Jag tänker att det jämnar ut sig. Det viktigaste är i alla fall att det gett resultat. Jag har hört massvis med nytt. Väldigt mycket bra, och några saker som inte alls var så bra. Jag har än en gång bekräftat för mig själv att det är bland indiebanden som mitt musikhjärta ligger. Många av mina kompisar lyssnar mycket på hiphop och rap, och jag har envetet gjort mitt bästa för att försöka uppskatta musiken. Men nja, jag får nog erkänna mig besegrad där.

Jag slängde ihop lite av vad jag lyssnat på senaste tiden på playlisten länkad här uppe. De största fynden under den här tiden har varit Beirut och Moby. Två band som jag snuddat vid tidigare, men aldrig hört mer än någon enstaka låt. Beiruts Gulag orchester har spelats faaarligt mycket. Det är som en blandning av Sufjan Stevens och Mumford & Sons, två av mina all time favourites. Mumford som dessutom släppt en ny låt i dagarna, på tiden.
Sent igår kväll upptäckte jag också Miracle Fortress, efter att Henrik slängt in en av deras låtar på en spellista han gjorde åt mig. Även dem vansinnigt bra.

Som en efterdyning av sommaren har jag också fortsatt att lyssna på Stolen Deer, om än mindre nu än tidigare. Stolen Deer, som jag antar att som läser den här bloggen vet, kommer ju precis som jag från Skellefteå, och jag får säga mig ha haft den stora turen att följa deras musikaliska utveckling från att de som gymnasiekids spelade i caféterian på Balderskolan till att nu i sommar stå på stora scenen på Trästockfestivalen. Deras första fullängdare Morning Peasant är ett stort steg framåt för bandet, och jag hittar hela tiden nya detaljer i låtarna på skivan som gör den till något av ett mästerverk.

Ungefär så här har det alltså sett ut senaste månaden. Att Coldplay fortfarande hängt med så bra har jag inget bra försvar för. Mando Diao renässansen berodde på att jag insåg hur bra deras gamla goda skiva Bring 'em in egentligen är.