I'm thinking of what Sarah said

Jag tänker någon gång då och då att jag borde skriva här mer. Och då på riktigt skriva, något som förhoppningsvis skulle vara intressant och/eller underhållande. För just nu känns det mest som att jag använder bloggen som en lite mer fördjupande statusuppdatering från facebook. "Nu har jag flyttat till Umeå", "nu orkar jag inte med jobbet längre".

Wuäh.

Vem fan bryr sig.

Men, problemet är att jag vill för mycket. Jag vill att det jag skriver ska vara något klatschigt och fint, utan att bli pretentiöst eller märkvärdigt. Jantelagen kontrar min vilja av att faktiskt skriva något som sticker ut från den annars så (tråkigt nog) monotona bloggdjungeln, och resultatet är att jag får en mild form av prestationsångest.

Lite konstigt kan tyckas, då jag själv inte har en susning av hur många som fortfarande läser den här bloggen( det är ganska roligt, jag gillar att inbilla mig att ingen gör det). Skulle kunna vara en, skulle kunna vara 1000. Mest troligen är det närmare det förstnämnda, och just därför borde det inte vara en så stor grej att skriva egentligen.

Äh. Det var allt för nu.