Killing loneliness

Som jag skrev tidigare så bodde jag hos Omayrat söndag till tisdag. Hans mamma var i Thailand och vi hade huset för oss själva. Var våra egna herrar. Eller nästan, Moa var ju där också, men du fattar poängen.
Det var så jäkla skönt. Jag sa det till Andreas sen. "Tack för att jag fick bo hos dej, det var sjuukt nice :)" (jag pratade inte med han irl). Han lolade och svarade "haha vaddo x) vi gejmade ju bara hela tiden x)"... och det är ju sant. Vi gjorde inget speciellt. Men det var den där känslan att få styra sig själv, att inte ha föräldrar som hela tiden styr över mej. Kunna vara uppe så länge man vill utan att störa någon. Äta middag när man känner för det. Hemma känner jag mej närmast övervakad, "stäng av datorn nu, gör läxa, städa rummet"...jag menar, jag är ju en stor pojke nu...
Jag vill bort.


Så, ifall du eller någon fräsch tjejkompis till dej ska skaffa egen lägenhet och vill ha en rumskompis som bidrar väldigt lite till hyran så är jag totally up for it!