torsdag 24 juni 2010

It's all I hear somehow

Nu är det en sån där dag igen, jag kan helt enkelt inte sätta ord på vad jag vill säga egentligen. Har som för mycket som vill ut, skulle jag börja lätta på lasten så skulle allt annat bara följa med. Och sen skulle skeppet sjunka av överbelastning.
Jag tyckte i alla fall det var rätt åt DIG, jag skulle inte för allt i världen vilja prata med DIG, jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt vad som hände med DIG och MIG, jag skulle vilja tillbringa mycket mer tid med DIG än vad jag gör nu, jag tycker att DU är bland de skönare människorna jag träffat i år, jag förstår inte vad DU vill mig egentligen, jag är orolig vad det kommer bli av DITT liv, för att inte nämna MITT liv.

Utan att bli för personlig.

1 kommentar:

Anna sa...

Ibland är det bra att lätta på lasten och låta allt annat följa med :)

 
Clicky Web Analytics