tisdag 26 maj 2009

Here we go for the hundredth time

Timmarna tickade iväg på akutmottagningen ikväll.
På dagens fotbollsträning vreds knäet vad som kändes som flera varv och knakade till och hade sig. Samma knä som jag gjorde illa för drygt två veckor sedan, så på tränarens förslag körde pappa in mig till stan och jag tog en nummerlapp. Men grejen med att fara på akuten är att det inte är som att gå på torgkiosken och köpa cigg utan att behöva visa leg, det tar tid. Jag kom dit vid 7. Halv 9 hade jag fått ett rum där jag skulle träffa en ortoped. Ena väggen var knallorange. Halv 10 träffade jag läkaren. Han hade bländande vitt hår, men såg ut att vara knappt 40 år gammal. Han pratade med stockholmsdialekt och verkade knappt hörsamma att jag sa något om hur det kändes, han mest bara klämde och tänkte högt för sig själv. 20 i 10 var jag på väg hem.
Som sagt, timmarna tickade iväg på akutmottagningen ikväll.

2 kommentarer:

annaå sa...

Oj men hur känns det i knäet nu då? :O kram!

Jonatan Stålhös sa...

rätt pissigt faktiskt, men det ska nog ta sig :)

 
Clicky Web Analytics