Redan på bussen hem började jag tänka på vad jag skulle skriva. För jag visste att något måste komma ut.
Jag är full.
Eller, mjaa, mjo, mjaeee. Jo. Jag har druckit mer än min mor skulle rekomendera och alla symptomen finns där. Jag har gjort en riktigt god kvällsmacka, jag har mitt obligatoriska vattenglas, jag var oerhört klumpig och förde en massa oväsen medan jag gjorde kvällsmackan, jag vinglade, jag tänkte på en person hela tiden, jag lyssnar på Tokio Hotel.
Jag är full. Fortfarande. Efter en helkväll först på O'learys och sedan Balzac. Och alla väsentliga saker fanns med. En lärdom ( jag fick veta en porrfilm jag borde se), en oväntad person ( Honken, min wondertwin), ett ovärt köp (den sista ölen var lite i överkant), en ny person (Ida och vårat ytterst trevliga samtal på bussen stod för det) och Moa. Hon tillhör egentligen inte listan för en lyckad kväll ute, men den listan är gammal och ouppdaterad. I den nya och mycket bättre listan är hon med. Hon är bra. Och väldigt snygg i sin spejsiga hatt. Hoppas hon kommer hit i helgen mjao.
Just då jag trodde att kvällen inte kunde bli mycket bättre så dök Kent - Klåparen upp på min iPod. Jag blandar spår, och varje bra låt som kommer upp då är en gåva från Gud.
Så jag ska lyssna på Klåparen. Kanske en 3-4 gånger. Sen ska jag borsta tänderna, dricka upp mitt vattenglas och gå och lägga mig.
Jag mår ju trots allt som en gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar