Jag har lärt mej saker; körkortsteori och Japan.
Jag har drömt mej bort; USA, Italien, Japan, Tyskland, England, Skåne. Men jag rörde mej inte från datorn.
Jag har pratat med folk från utlandet. Från min källare.
Jag har tittat på dokumentärer.
Jag har lyssnat på musik. (på tal om det så är Antoine Dufour ett sök-måste på youtube)
Jag har fått insyn i andra människors liv.
Och det är helt sjukt så mycket jag vill bort. Jag vet inte vars, och inte med vem. Men jag vill bort från Skellefteå, Norrland, Sverige.
Jag är 18.
Jag vill få nya intryck. Smaka på världen.

Men allt man gör är bara en lång förberedan för livet. I skolan lär man sig hur världen funkar. Hur man ska bete sig. Hur man får jobb. Man jobbar för att få pengar, inte för att det är kul. Pengarna ska försörja ens pension. "Pengarna ska räcka till så att livet blir bra vid 65".
Tänk om jag dör när jag är 20 och fortfarande extraknäcker på ICA-kvantum för att ha råd med ett hus om 10 år? Inte troligt, men det ska inte få hända. Snart är det dags att leva livet. Typ nu.
1 kommentar:
Varför jobba för pengar när man kan vara fattig, fri, och lycklig? ;D
Skicka en kommentar