Spank the moneymaker

Äntligen har det hänt något som kan ses som ett steg bort från telefonförsäljning. Ungefär. Jag har kallats till en arbetsintervju nu imorgon. Det är åt ett bemanningsföretag här i Umeå och jobbet som ska tillsättas är kundtjänst för något telecomföretag. Och det kommer fortfarande bedrivas viss försäljning då, men det som känns så sjukt mycket bättre med det här är att isåfall så sker försäljningen på inkommande samtal till kunder som faktiskt vill ha hjälp med något. Fortfarande inom telefonbranschen, på gott och ont, men ett jobb är ett jobb. Känns bra bara att få något med fast lön, to be honest. Om jag nu får det.

Men det där med arbetsintervjuer är alltid nervöst.

Och då särskilt den här. Jag har fått mail från företaget med uppgifter som ska vara klara innan intervjun. Jag ska ta med mig valfritt föremål som representerar mig och vara beredd att motivera varför jag tog det, jag ska ha fyllt i ett papper med uppgifter om mig själv och varför jag vill jobba där, och sist men inte minst så ska jag ha läst igenom information om företagets värderingar och välja en av dom som ska representera mig. Intervjun beräknas ta 2 timmar. Ffffffffffffuuuuuuuuuuuu.

Det som känns som det självklara valet för vad jag ska ta med mig känns ändå som kameran. Men vet inte riktigt vilken positiv egenskap det framhäver hos mig. Typ att jag gillar att kolla på folk och fina moln? Pyttsan.

Aja, inget att oroa sig över, det är ju ändå inte förrän imorgon eftermiddag jag ska vara där hehe.