Confidenz

Självsäkerhet är allt.
Det är hur säker du är på dej själv som kommer att spela stor roll när du söker jobb. När du sätter in stöten på ditt span. Även hur väl du presterar i allt du gör.
Ett skott även från det farligaste stället på innebandyplanen gör inget mål om du inte tror att du klarar av det, du dribblar inte bort någon på fotbollsplan utan självförtroende och en domare som inte tror på sig själv kommer aldrig göra en vettig avblåsning.
Men det är inte bara i sport man påverkas av det, nejnej. Det är i vardagslivet det är tydligast; hur man kommer överens med andra människor, om man vågar vara sig själv eller om man försöker passa in, eller att man är sig själv men kanske inte vågar stå för sina åsikter. Och i arbetslivet, tror du att du kommer någonstans om du inte vågar visar hur bra du är eller vågar ta risken för att försöka bli bättre och visa viljan?
Och man ser det så tydligt.
De med självförtroende, och de utan.
Och man tolkar det direkt, oftast utan att tänka på det.
I skolan och på stan, man vet nästan alltid om det är den mötande personen eller en själv som kommer att akta sig. När två "jämnbördiga" möts blir det oftast att man håller på att gå in i varandra och man försöker byta sida och byter igen och det blir nästan lite pinsamt. Annars är det bara att gå. Väja ibland, gå förbi ibland. Ögonen och kroppen avslöjar allt. I extremfall så är blicken som limmad i golvet och de närmast skrapar axeln i väggen när de går runt istället för att mötas.

Och vad är då poängen med det här?
Inget egentligen, jag tycker bara det är fascinerande.